Gardiner

Min kära sambo är en väldigt timid och lugn människa, svär sällan och har ett i övrigt väldigt sofistierad språk. Detta lugna tillstånd förbyts med en skrämmande förvandling när symaskinen tas fram. Då förvandlas hon till något som närmast kan beskrivas som en kvinnlig variant på Dr. Jekyll & Mr.Hyde. Det spottas och fräses och orden som strömmar ur henne kan ej återges i skrift.

För att vi ska kunna sova i båten även efter att solen gått upp behövdes gardiner och det satte vi igång med igår. Processen började redan för en vecka sedan men starten blev en formidabel katastrof och allt tyg slängdes med hårda  ord och tydliga armrörelser i soptunnan.

Igår satte vi med gemensamma krafter igång och resultatet lät inte vänta på sig. Gardin efter gardin trollades fram av 12 för ändamålet införskaffade kökshandukar! Det klipptes till, fållades upp och syddes kanaler för glatta livet dock under allehanda utrop och förbannelser. Själv låg jag på köksgolvet och pustade ut med jämna mellanrum, inte så mycket beroende av den fysiska utmattningen som den psykiska. Till slut, efter nära 3 svettiga timmar, var då gardinerna klara.

Nu återstår bara att åka ner till båten och se om vi, det vill säga jag, har mätt rätt. Gud hjälpe mig om jag gjort fel…