SOVMORGON…jo, så kändes det faktiskt. Denna vår sista dag i Budapest innebar att vi tillät oss att sova ut. Det höll ända fram till 08:00, sen så vaknade vi av oss själva i alla fall. Målet för dagen är souvernirer till våra barn. Vi ska leta T-shirt med Budapest tryck, hade fått tips om att åka till ett jättestort shoppingcentra och dit tog vi oss med taxi. Lyxa till det hela måste man ju göra någongång. Framme redan innan 10 och det visar sig att detta ställe är enormt.
Som Ikanohuset i Linköping fast tre våningar till. Här starten jakten på prylar till familjen, vi spanar även in möjligheten till tröjor men faktum är att efter nära två timmar här inne så har vi inte hittat någonting. Undrar om det är fel på stället eller oss? Är det möjligen så att vi har svårt att bestämma oss eller är vi bara snåla? Hmmm…
Efter en matbit och en liten styrketår för undertecknad så styr vi våra än så länge hurtfriska ben ut på gatorna och mot köpstråken.
Jösses vad vi går…å går.
Men några T-shirts, det hittar vi inte. Humöret sjunker och vi börjar allvarligt betvivla att det finns några tröjor. MEN, förstå glädjen när vi efter ca 4 timmar hittar dessa förbannade tröjor. Jag hugger blixtsnabb första bästa i rena paniken. Betalar alldeleses för mycket men vad gör man? Sätter mig ner och tar en öl. Lite mera nöjda så börjar vi gå utefter gatan för att se om vi inte kan hittar några fler exemplar med Budapest tryck.
När jag i allsköns ro spatserar på Budapest i särklass mest folktäta gata så stöter jag helt plötsligt ihop med en bekanting som heter Lasse. Det är morbror Hans bästa kompis och han är oxå i Budapest för att titta på Formel 1. Vi har ingen aning om att den andre ska vara där så förvåningen blir naturligtvis stor. Vi försöker självklart spela Hasse ett spratt genom att ringa honom, därav telefonen i mitt öra.
Visst är det märkligt att man träffas så där bara helt plötsligt. Lasse skulle bara gå över gatan för att gå in på McDonalds. Jag hade gjort hur mycket som helst och chansen på att vi skulle träffas är ju i princip obefintlig. Men ändå så gör man det. Fränt.
Efter förrätt värv, alltså köpa flera tröjor, fortsatte vi genom Budapests gator och kom till en jättestor saluhalll.
Här hittar man allt i matväg från hela Ungern och dessutom resans billigaste öl. (serverad)
Priset är futtiga 270 Forinter för en stor stark. HELT OKEY, det är inte ens ÅTTA kronor. Här satt vi och drack en hel del får jag väl erkänna. Jättetrevligt.
Efter besöket på saluhallen satte hungern in. Vi hade bestämt oss för att lyxa till det och försöka sätta sprätt på lite pengar sista dagen. På en ganska schysst restaurang beställde vi först en förrätt, naturligtvis Gulaschsoppa, och sedan en varmrätt beståendes av allsköns kött. Till detta dracks det ordentligt med öl så klart. Notan slutade på ynka 140 SEK. För BÄGGE två. Helt fantastiskt att känna sig rik.
Efter denna utsvävning så slutar vårt äventyr i Budapest, i alla fall reseberättelsen.
Att säga att vi hade det trevligt är ingen underdrift, det har varit fantastiskt helt enkelt. Att sedan vistelsen i Ungern känns så billig gör ju bara upplevelsen ännu bättre. På mina 5 dagar i Budapest så har jag gjort av med totalt 1 800SEK. Då ingår dessutom bussresan till och från Skavsta flygplats och, icke att förglömma, min flaska Absinth som jag tog med mig hem.
Åker gärna tillbaka, kanske på ännu en F1 resa, vem vet? Vi fick ju inte med oss Tomas och Tibbling denna gång…
